Den tysta leken, har aldrig varit något för mig. Så kan du sluta tiga och säga vad du tänker på, låta mig få veta, ge mig en chans att förstå mig på alla de tusen tankar som snurrar omkring innanför ditt pannben. Skulle de vara bättre, att hålla käften?

Din tystnad den kväver mig, varför ska de vara så svårt att fråga, att visa lite känslor. Nej du håller hellre allt inom dig du, tills den dagen då allt bara brister. Har du inte lärt dig, under alla dessa år, att man är starkare tillsammans än vad man är ensam. Jag vill inte att du ska tiga och sitta där ensam bland dina tankar, så kan vi sluta att leka nu?

Du vill inget säga, du tror att den som pratar först den har förlorat, den är en förlorare. Jag ska tala om en sak för dig, ingen är en förlorare när de kommer till att kunna visa och tala om känslor. Det är bara skitsnack alltihop, jag vet ju att du på insidan gråter, jag vet ju om att när du tror att ingen ser eller hör, då brister du och då kommer tårarna.

Shit, jag hatar den här leken "tysta leken" de är den dumaste leken någonsin, den fånigaste av alla lekar jag vet. Så kan vi lägga av, vi är trots allt vuxna nu. Jag är trött på den här obekväma tystnaden, trött på att vi inte kan tala till varanda och lyssna. Det skadar väl inte att försöka, de skadar väl inte att låta tankarna bli hörda. Allt kan man faktiskt inte bära själv, men vi kan göra de tillsammans!!

Att goda handlingar för gott med sig, de är ju helt riktigt ,men många gånger tycker jag att de goda handlingarna missbrukas.

Ett exempel kommer här, kollade på tv innan och så avbröts de med en reklam, reklamen handlade om att man när man pantade flaskor kunde välja att skänka pengarna till rödakorset. Det är ju iof en mega bra ide, att ingen tänkt den tanken innan. Varje krona räknas ju, så de var ju i grunden en fantastisk ide! Men, det finns ett MEN och de är, varför i hela friden måste de alltid finnas ett lockbete med att göra något gott?

För när jag satt där och tänkte, men oj vilken bra ide, så fick allt sitt bakslag!

"Då du skänker pengarna till rödakorset är du med om att tävla om 2 miljoner kroner"

Men va i ........!!!

Jag blir så ledsen, att vårt samhälle blivit som de blivit och ursäkta mitt utryck men jag är så otroligt trött på alla pengakåta människor där ute, som inte ser annat än pengar i allt. Det är tragiskt, för de finns så många människor som inte har i närheten av en trygg vardag, som varken har tillgång till att gå i skola, dricka rent vatten och som inte äns har ett hem att komma till. Saker som de flesta av oss tar för givet, saker som för oss är självklara men dem är egentligen långt ifrån de för alla!

Vi har varan, de är skönt att känna, då världen vaknar till liv igen. Hallå världen, du är inte dig lik, det är nya tider nu. Men man måste försöka se och lära, se att de är inte slut, för så länge vi har varandra, då är sorgen inte evig. Nu måste vi njuta av varje liten skön minut, visa tacksamhet till livet och ta vara på varje enstaka liten minut.

 Ibland måste man slå en knut på sina känslor och lägga på ett plåster på det som gör ont.

Genom all smärta så lär vi oss att se, att de finns liv, ett värde att leva för, våra vingar läker och vi kan åter flyga högt ovan målnen. Åter kan vi skåda och se hur vacker våran värld faktiskt är.

Det är inte slutet, bara början på något nytt och något säger mig att vi en vacker dag kommer att mötas igen. Adjö är nämligen aldrig föralltid min kära vän, de är bara en fråga om tid <3