Jag blev kvar där du lämnade mig, en sen November kväll.

Mitt hjärta de bankade så hårt, kände på mig att du snart skulle gå

och mina tårar dem blev mitt adjö, de smälte i den nyfallna snön

I det ögonblicket vände du dig om, nu såg jag dig för en sista gång

 Berusad av saknad, så kunde jag inte låta bli.

Så jag ringde dig mitt inatten, precis så som de brukar att bli

Många signaler han gå fram, men efter väntan så fick jag höra ditt namn

Du var kort på ord och sa nästan ingenting och jag kände mig redan dum

för att jag hade ringt, vad tänkte jag egentligen på, som sjönk till samma gamla låga nivå.

Mitt huvud som hade sagt nej

Men mitt hjärta, de hade skrikit ja

För i hjärtat så levde fortfarande hoppet kvar, att det återigen skulle bli du och jag.

Vi säger godnatt från ett regnande Oslo, kvällen på Yayas blev lyckad, godiie godiie, fick mig nästan att känna att jag var där....

Fin helg på er mina kära...

Det är Lördag kväll och den ska spenderas med finaste Malin och hennes kära mor på Yayas, en Thailändskresturang. Chang och thaimat, de lindrar smärtan något.. Sen får vi se vart kvällen slutar...    

Saknad i dess olika former.

Jag saknar livet som startade för 364 dagar sedan, RESAN

Det är en saknad jag inte kan sätta ord på, men mitt hjärtas saknad kan uttrycka sig i tårar, som ibland faller tätare än andra.

Jag saknar solen,havet,vyerna,främande platser,upplevelser,äventyr,kulturer som krockar och sist men inte minst människorna. Personerna som jag träffade på min resa som då var ett med mig och mitt liv då och där. Jag var redan då medveten om att dessa personer var tidsbegränsade, tiden var våran fiende och en efter än sa man adjö, vi lindrade de genom att säga "vi ses igen", just det tre korta orden för att inte göra avskedet så smärtsamt. Men i grunden viste vi alla, att tiden vi hade då, den skulle vi aldrig finna igen, känslan vi delade, den dog och begravdes då och där i vårat avsked.

Bilderna,musiken får mig nu att minnas, men många gånger önskar jag att jag slapp känna, slapp tänka på det som var då för sakndaden gör ONT..

Men och andra sidan, så är smärtan värt de, för där och då levde jag livet att älska!!!

Live the life you like....

(Inget avsked är ett slut, bara början på något nytt)

  Minns ni...